Säkerhetsglas när trygghet och design möts

Säkerhetsglas används överallt där vanliga glasrutor inte räcker till. I hem, skolor, butiker, industrilokaler och offentliga miljöer ställs högre krav på både personsäkerhet och inbrottsskydd. Många tänker först på tjockt, tungt glas, men dagens lösningar är ofta både diskreta och estetiskt tilltalande. Rätt val av säkerhetsglas kan i praktiken vara skillnaden mellan en allvarlig olycka och en oskön men hanterbar incident.

Samtidigt förändras byggnormer och standarder kontinuerligt. Kraven skärps, särskilt i miljöer där barn vistas eller där fallrisk finns. Den som bygger nytt, renoverar eller ansvarar för en fastighet behöver därför förstå grunderna: hur säkerhetsglas fungerar, var det krävs och vilka alternativ som finns.

Nedan följer en genomgång som hjälper läsaren att göra genomtänkta val, oavsett om det handlar om en altandörr i en villa eller ett helt fasadsystem i glas.

Vad är säkerhetsglas och hur fungerar det?

Säkerhetsglas är ett glas som är framtaget för att minska risken för personskador och ofta också försvåra intrång. Två vanliga huvudtyper är härdat glas och laminerat glas, som ibland kombineras i samma konstruktion.

Härdat säkerhetsglas tillverkas genom att glaset värms upp till omkring 600 grader och sedan kyls snabbt. Den snabba nedkylningen låser in spänningar i glaset som gör det tre till fem gånger starkare än vanligt, ohärdat glas. Vid brott spricker det i många små, relativt trubbiga bitar. Det minskar kraftigt risken för djupa skärsår. Denna typ används ofta i:

– altandörrar och glaspartier
– duschväggar och inredningsglas
– räcken, balkonger och trappräcken
– glas i offentliga miljöer där folk rör sig nära rutorna

Laminerat säkerhetsglas byggs upp av två eller flera glasskivor med en plastfilm, ofta PVB, mellan. När glaset går sönder sitter skärvorna kvar i lamineringsfolien. Glaset hänger alltså kvar som en enhet i bågen eller ramen. Det gör laminerat glas särskilt lämpligt där fallrisk finns, eller där man vill ha ökat inbrottsskydd. Typiska användningsområden är:

– fasadglas i större byggnader
– takglas och glastak
– stora skyltfönster
– ljudreducerande fönster där extra säkerhet behövs

I många projekt kombineras funktionerna. Ett glas kan både vara härdat och laminerat, vilket ger både styrka, säkert brottmönster och kvarhållna skärvor. För arkitekter och konstruktörer blir glaset då ett bärande inslag i byggnadens säkerhetskoncept.

Regler, standarder och praktiska krav i verkliga miljöer

I Sverige styrs användningen av säkerhetsglas av både Boverkets byggregler och europeiska standarder. Bakom formuleringarna finns en enkel tanke: människor ska kunna röra sig nära glas utan att riskera allvarliga skador, och glaset ska inte utgöra en svag punkt i byggnadens skydd.

En central standard är SS-EN 12600, som testar glasets motståndskraft mot pendelslag. Glaset klassas efter hur det klarar upprepade slag mot en viss höjd. För mer avancerat skydd mot intrång används standarden SS-EN 356, som bedömer genomträngningsskydd. Där prövas hur glaset står emot upprepad åverkan med exempelvis hammare eller yxa.

Var blir kraven märkbara i praktiken?

– I bostäder krävs säkerhetsglas i många lågt sittande fönster, i altandörrar och i glasräcken, särskilt där fallhöjden är större. Glaset ska både tåla slag och brytas på ett säkert sätt om det går sönder.
– I skolor och förskolor skärps kraven ytterligare. Barn rör sig snabbt, leker nära fönster och har sämre omdöme kring risk. Därför används ofta härdat eller laminerat säkerhetsglas även på höjder där det inte är tvingande i en bostad.
– I butiker och offentliga byggnader kombineras personsäkerhet med skydd mot skadegörelse och inbrott. Fasadglas och entrépartier dimensioneras då både efter maskinell belastning (vind, snö, egenvikt) och mänsklig påverkan (spark, slag, kastade föremål).

En utmaning för många fastighetsägare är att äldre byggnader ofta saknar moderna lösningar. När fönster byts ut eller glaspartier renoveras uppstår därför en chans att höja säkerhetsnivån rejält. Att byta till härdat eller laminerat glas kostar ofta mindre än en större skadehändelse både i pengar och i mänskligt lidande.

Design, funktion och val av rätt lösning

En vanlig föreställning är att säkrare glas innebär klumpiga, tunga lösningar som begränsar arkitekturen. I dag är det snarare tvärtom. Modern glasteknik gör det möjligt att kombinera säkerhet med ljusinsläpp, rena linjer och stora öppna ytor. Många balkonger, kontorslandskap och entréer skulle inte se likadana ut utan specialanpassat säkerhetsglas.

Några faktorer som styr valet:

– Miljö och användning: Är glaset inom räckhåll, utomhus, i barnmiljö eller i en utsatt fasad? En altanräcke i en villaträdgård kräver en annan lösning än en inglasad balkong på tionde våningen.
– Belastning: Utsätts glaset för kraftiga vindlaster, snö, stötar eller risk för fall mot glaset? Ju större rutor och högre belastning, desto viktigare med rätt dimensionering.
– Estetik: Ska glaset vara helt klart, tonat, blästrat eller dekorativt bearbetat? Säkerhetsglas kan slipas, formas, borras och utsmyckas utan att förlora sina skyddsegenskaper, om bearbetningen görs innan härdning.
– Komplementfunktioner: Behövs solskydd, insynsskydd, ljuddämpning eller brandskydd samtidigt som glaset ska vara säkert? Flera lager och folier kan kombineras för att skapa multifunktionella glaskonstruktioner.

I många projekt blir dialogen mellan beställare, glasleverantör och montör avgörande. En väl genomarbetad lösning tar hänsyn till både vardagsanvändning och värsta tänkbara scenario. Tanken är enkel: glaset ska tåla vardagen utan problem, men också hantera en olycka med minsta möjliga skada.

För den som planerar ett bygge eller en ombyggnation lönar det sig därför att ta hjälp av specialister som arbetar dagligen med härdat och laminerat säkerhetsglas, och som kan de relevanta normerna och dimensioneringsreglerna i detalj.

Ett företag med lång erfarenhet av anpassade lösningar, från små specialmått till stora fasadpartier, är glasteknik i emmaboda ab. Mer information om produkter, möjligheter och tekniska specifikationer finns på glasteknik.nu.